Fortgeschritten #2 – Svenska skolan

Meine Notizen

universitet
universitetet, universitet, universiteten
Subst.Universität
högskola
högskolan, högskolor, högskolorna
Subst.Hochschule
betyg
betyget, betyg, betygen
Subst.Note
grundskola
grundskolan, grundskolor, grundskolorna
Subst.Grundschule
gymnasium
gymnasiet, gymnasier, gymnasierna
Subst.Oberstufe
obligatorisk
mer obligatorisk, mest obligatorisk
Adj.obligatorisch
årskurs
årskursen, årskurser, årskurserna
Subst.Jahrgang,Klasse

Ludvig: Hej allihopa! Jag heter Ludvig och du heter…

Joakim: Joakim heter jag.

Ludvig: Och det här kallar vi för, idag i alla fall, Ludvig och Joakim pratar och idag ska vi prata om grundskolan, eller inte grundskolan, men skolan i Sverige, alla obgliatoriska skoldelar eller vad man ska säga.

Joakim: Skolsystemet ser ju olika ut, i princip, alla länder, så att, så vi tänkte att det skulle vara lite intressant att prata om den svenska skolan.

Ludvig: Hur tyckte du det var att gå i skolan i Sverige?

Joakim: Det var jätteroligt.

Ludvig: Var det?

Joakim: Man fick saft och bullar varje dag.

Ludvig: Nej, det fick man väl… eller, ja, det kanske du fick, du gick ju i stan, du.

Joakim: Ja, det var lite…

Ludvig: Jag gick i förorten.

Joakim: …det var lite „finare“ i min skola.

Ludvig: Det var lite „finare“.

Joakim: Det är väl lika roligt som man alltid tycker när man är liten och går i skolan.

Ludvig: Ja, men grundskolan i sverige är… ser i alla fall ut så att man börjar samma år som man fyller 7 och så går man 9 år till och med att man fyller 16 är det, va?

Joakim: Öh, nja, 15 är det väl om man går i 9:an… kan du inte räkna?

Ludvig: Nej!

Joakim: Nähä.

Ludvig: Det är illa med det. Jag sa ju just att jag gick i förorten.

Joakim: Nej vänta… jag kan inte heller räkna.

Ludvig: Jo, men vänta, det står, det stod, jag läste det någonstans…

Joakim: Nej, men jag gick ut 2005 och då var jag 16 så, ja, 16, helt rätt.

Ludvig: Ja, då hade jag rätt från början.

Joakim: Precis.

Ludvig: Vad bra!

Joakim: Man brukar dela in, klassiskt i alla fall, dela in årskurserna, som det kallas, i olika stadier. Så vi har lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet och jag antar att förr i tiden så var det liksom olika typer av skolor så man fick alltid byta.

Ludvig: Olika lokaler.

Joakim: Precis, men nu har man avskaffat det, i princip, men i folkmun, så säger man ju fortfarande att man går på lågstadiet när man går 1:an, 2:an, 3:an.

Ludvig: Ja, precis. Jag bytte skola redan när jag började 6:an, så det var ett år tidigare än i vanliga fall. Jag vet inte varför det var så men det var… det var så det var och det var ganska bra faktiskt tycker jag.

Joakim: Jag bytte ju skola redan vid… redan till mellanstadiet eftersom jag, jag flyttade till en skola mitt i stan… en „fin“ musikskola: Adolf Fredriks musikskola. Adolf Fredriks Musikklasser heter det. Det är ju ganska många kändisar som har gått där faktiskt.

Ludvig: Låt höra.

Joakim: Carola: „Fångad av en stormvind“.

Ludvig: Mer då?

Joakim: Robert Wells…

Ludvig: Robert Wells.

Joakim: …som är ganska känd utomlands också… som spelar piano. Han har dom här Rhapsody-in-Rock-konserterna. Om man någon gång har tittat på Melodifestivalen, så har man sannolikt sett en gammal elev från Adolf Fredrik och du har både Peter Jöback och Molly Sandén och Pernilla Wahlgren.

Ludvig: Hon kommer vara med i Mission Impossible.

Joakim: Vem ska vara med i Mission Imposslble?

Ludvig: Rebecca Ferguso är med i nästa Mission Impossible

Joakim: Jajajaja.

Ludvig: Tufft

Joakim: Coolt… men nu ska inte det här avsnittet handla om Adolf Fredriks Musikklasser utan om grundskolan.

Ludvig: Nej.

Joakim: Så nu… vi hamnade på ett sidospår.

Ludvig: Ja.

Joakim: Det är i alla fall så att grundskkolan är 9 år och sedan… det är först på högstadiet som man börjar få betyg, eller hur?

Ludvig: Mm, precis, så är det, va? Jag kommer inte ihåg.

Joakim: Det var… Det var så när jag gick i skolan för 10 år sedan.

Ludvig: Ja, precis, men jag tror att det är så fortfarande, de ville… de skickade in ett förslag om att börja redan i 4:an tror jag eller 6:an… nej… 4:an var det.

Joakim: Ja, det blev….

Ludvig: Men det tror jag inte gick igenomm

Joakim: Nej, det blev, hur som helst, tror jag inte heller att det gick igenom, nej.

Ludvig: Och då ser det ut så att man kan få godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt.

Joakim: Ja, det är ett ganska enkelt system fast nu är det ju så att, alltså, vi är ju gamla så att nu från 2012 så var det, så bytte de betygsystem så nu är det A, B, C, D, E, F. Så nu blev det lite mindre…

Ludvig: Lite mera internationellt.

Joakim: Och lite mindre lätt att förstå.

Ludvig: Ja.

Joakim: Jag tyckte tre betyg räcker.

Ludvig: Och det är inte så att man kan få AB och BC.

Joakim: Det vet jag faktiskt inte. När vi gick i skolan, bara för att veta var vi stod någonstans ungefär, så fick vi plus och minus på de här betygen som var… det var inga officiella betyg men lite mera en guide till oss om vi ska jobba lite hårdare eller mycket hårdare.

Ludvig: Jag förstod inte sånt där eller jag fattar ju men liksom fick jag… hade jag VG… man förkortar de olika G, VG och MVG… hade jag VG minus, jag hade ju fortfarande VG, så jag tänkte ba, skitsamma.

Joakim: Och sedan, när man har gått ut 9:an, då, då är man, då blir man inte tvingad att gå i skolan något mer men norm är ju i princip att man fortsätter till gymnasiet. Det är ju lite som en halvobligatorisk grej för har du inte gått gymnasiet, då har du ju inte gått i skolan typ och gymnasiet är oftast 3 år. I alla fall, så är det de betygen som är värda något om man ska fortsätta på högskola. Utan gymnasium så kommer du inte dit. Då måste du göra högskoleprovet och högskoleprovet är så himla svårt, så det vill man inte.

Ludvig: Nej.

Joakim: Och ibland måste du göra högskoleprovet i alla fall.

Ludvig: Har du gjort det?

Joakim: Nej.

Ludvig: Inte jag heller.

Joakim: Nej, det brukar stå i tidningen det provet till och med så man får testa sig själv om man är duktig nog

Ludvig: Då får man ju välja lite vad man vill rikta in sig på. Det finns väldigt många olika typer av gymnasieutbildningar.

Joakim: Ja, det är lite kul för det fungerar nästan som, ja, som en högskola helt enkelt. Du har ett visst grundutbud av kurser som du måste ta och sedan, så har du en poängpott som du måste uppfylla för att kunna klara gymnasiet och ta studenten som det heter, alltså det är examen i Sverige. Examen från gymnasiet kallas studenten. Då får man åka flak och ha roliga hattar på sig.

Ludvig: Och dricka Champagne… och vin… och öl.

Joakim: Och de poängen som är utöver, då, de obligatoriska grundkurserna, de kan du fylla med kurser som är specialinriktade på någonting, till exempel kan du redan i gymnasiet specialisera dig på naturkunskap eller på teknik, du kan läsa programmering, det finns ju till och med sportskolor för de som spelar fotboll eller vad som helst.

Ludvig: Det finns media.

Joakim: Precis.

Ludvig: Och det finns hotell och restaurang.

Joakim: Ja du har… det finns ju gymnasium för de som vill bli skådespelare eller som vill bli filmregissörer eller som vill bli musiker. Alltså det finns alla möjliga inriktningar.

Ludvig: Eller om man vill mecka bilar.

Joakim: Precis. Eller om man vill, till exempel, Skania har ju ett eget gymnasium.

Ludvig: Just det, det har de, ja.

Joakim: Skania bygger ju lastbilar. De är ju stora internationellt också. Det är ju inte bara Sverige som har Skanialastbilar och de har ett eget gymnasium för de som helt enkelt vill fortsätta att lära sig att bygga lastbilar och grejen med ett sådant gymnasium är att ofta, så är man då garanterad att få jobb hos dem när man är klar. Det jag tycker i alla fall att det är ett väldigt kul upplägg. Istället för att lära sig massa saker som man kanske inte kommer ha nytta av, så kan man redan på gymnasienivå inrikta sig på ett yrke som man kanske vill hålla på med efteråt eller om man vill fortsätta på högskola eller universitet, så kan man redan på gymnasienivå förbereda sig helt enkelt.

Ludvig: Precis. Vilken gymnasieutbildning gick du, Joakim?

Joakim: Jag gick en systemvetarlinje på ett gymnasium som heter IT-Gymnasiet. Grejen med IT-Gymnasiet från början var att man fick tillgång till en laptop som elev och att man lärde sig mycket IT. Informationsteknik helt enkelt. Nu har de, vad jag vet, börjat med andra kurser men fokus på IT finns kvar. Så jag började redan på gymnasienivå att lära mig om programmering och nätverksteknik och så vidare.

Ludvig: Ja, så du ändrade lite inrikting från musik i grundskolan till…

Joakim: Precis. Jag gjorde en helomvändning där och gick från 6 år musikskola till… Alltså 3 år gick jag ju i hemkommun på en vanlig grundskola, sedan 6 år på en musikskola och sen 3 år på en IT-skola. Så att det blev en liten omvändning där.

Ludvig: Ja, visst, och det är så bra att man kan göra så.

Joakim: Ja, du gick ju till exempel konst.

Ludvig: Jag gick en estetisk linje som i grunden är bild och form, kallas den, men sedan hade den en specialinriktning. Den kallades då bild och animation.

Joakim: Just det, så du fick animera.

Ludvig: Så vi fick lära oss konsten att animera… på papper.

Joakim: Och du fortsatte ju med animation sedan på högskolenivå.

Ludvig: Ja precis, datorgrafik och animation.

Joakim: Jag fortsatte på högskolenivå och läsa programmering och webb helt enkelt.

Ludvig: Webb, när du säger webb, menar du webb…

Joakim: Då menar jag webbdesign, webbprogrammering… jag läste IT-rätt, det vill säga lite juridik.

Ludvig: Åhå!

Joakim: Vad man får kopiera och vad man inte får kopiera och så vidare.

Ludvig: Intressant.

Joakim: Om det nu är så att man inte hade möjlighet att gå på gymnasiet så kan man… man kan läsa upp sina betyg på Komvux.

Ludvig: Som står för kommunal vuxenutbildning.

Joakim: Och det är ju så om man vill en universitesttutbildning senare, så måste man läsa upp sina gymnasiebetyg. Det är det som är svenska skoaln helt enkelt och vi får runda av det här avsnittet innan vi pratar allt för länge om det här. Jag hoppas ni gillade det här avsnittet och vi ses i nästa avsnitt.

Ludvig: Ja, vi ses, ha det bra!

Joakim: Ha det bra! Hej då!

Ludvig: Hej då!