Die schwedische Sprache

Schwedisch ist eine kleine skandinavische Sprache, die im Nordeuropa gesprochen wird. Es ist die Amtsprache von Schweden und in manchen Regionen Finnlands und gehört der germanischen Sprachfamilie. Das heißt, dass Schwedisch mit dem Deutschen, Niederländischen und dem Englischen verwandt ist, aber auch noch näher, mit dem Dänisch und Norwegischen. Diese Sprachen sind tatsächlich mehr oder weniger gegenseitlich verständlich (abhängig davon, wie viel der Zuhörer den Sprachen ausgesetzt wurde) wegen der gemeinsamen Ursprung im Altnordischen.

Da du schon Deutsch sprichst, wird sich Schwedisch für dich definitiv bekannt vorkommen.

Begrüßungen

Also, lass uns dein erstes Stück Schwedisch lernen! Um jemanden auf Schwedisch zu begrüßen, benutzt man das Wörtchen hej (hallo). Es ist, wie hallo, eine ganz neutrale Begrüßung, die man mit jedem verwenden kann und eins der wichtigsten schwedischen Wörter, die du lernen wirst. 

Einfache Sätze

Schwedisch wird als einfach angesehen, da man Wörter nicht verändern muss, abhängig davon mit wem man spricht. Im Deutschen zum Beispiel, muss man ein Verb konjugieren, wie es so schön in der linguistischen Schickimickisprache heißt, abhängig davon wer etwas ausführt.

Also, um einen Satz auf Schwedisch zu bilden, braucht man nur ein Subjekt: ein Ding das etwas IST. Jag (I) und det (es) sind hier für den Anfang gute Wörter. Dann setzt du einfach mit einem är (bin, bist, ist, sind, seid) fort und schließlich fügst du das hinzu, was dein Subjekt sein soll.

Jag är tysk.
Ich bin Deutsch(er).

Jag är österrikare.
Ich bin Österreicher.

Jag är schweizare.
Ich bin Schweizer.

Det är bra.
Das ist gut.

Am Anfang deiner Reise zum Schwedischmeister, wird dir Schwedisch ziemlich leicht fallen – einfach weil du schon Deutsch sprichst. Das ist, weil die beiden Sprachen SVO-Sprachen sind. Das heißt, dass Sätze aus Subjekt (derjenige, der etwas macht), Verb (die Handlung) und Objekt (das, was die Handlung beeinflusst) gebildet werden. Viele Sätze kann man also wortwörtlich ins Deutsche übersetzen:

Han är student.
Er ist Student.

Jag äter flingor.
Ich esse Cerealien.

Deswegen kannst du jetzt einfache Sätze nach diesem Muster bilden: Jag är [Adjektiv, Beruf, was auch immer man sein kann].

Was Schwedisch am Anfang so einfach macht, ist der Mangel mehrere Konstruktionen, die du im Deutschen gewohnt bist. Das heißt weniger Zeug zum Merken!

Schwedisch hat zum Beispiel nur eine Verbform für jede Zeitform. Das heißt das ich esse und du isst beide mit äter ausgedrückt werden. Das heißt aber auch, dass wir im Schwedischen einen Subjektzwang haben.

Gegenwart von vara und äta

Greetings

Tjenare, tjena und tja sind alle Abwandlungen von tjänare und sind ganz normale Begrüßungen in Schweden. In einer formellen Situation können sie auch auftauchen, wenn jemand sich als besonderes locker darstellen will.

Darauf folgt oft die Frage nach dem Wohlbefinden. Neben das übliche Hur mår du? gibt es auch:

Hur är det?
Wie ist es?

Hur är läget?
Wie ist die Lage?

Vad händer?
Was passiert?

Sörrö und hörrö

Sörrö/serru ist ser du und hörrö/hörru ist hör du, also siehst du und hörst du. Es wird so wie man auf Deutsch weißt du benutzt oder du verstehst.

Jo, serru, jag var tvungen att göra det.
Ja, du verstehst, ich musste das tun.

Jo, hörru, jag var tvungen att göra det.
Ja, weißt du, ich musste das tun.

Hörrö is also used as an interjection to get the attention of someone or to initiate a conversation:

Hörrö, kom tillbaka!
Hey, du, komm zurück!

Hörru du, har du varit i Sverige någongång?
Du, warst du schon mal in Schweden?

Denk daran, dass man das hier nicht schreibt sondern nur ausspricht. Deswegen die unterschiedliche Schreibweise.

Liksom

Sowie man auf Deutsch auch oft Füllwörter in den Satz reinschiebt (z.B. halt), macht man das auch auf Schwedisch. Vor allem junge Leute sagen oft liksom, das eigentlich sowie bedeutet. Dazu hört man auch die Synonyme typ oder das Wort ba, eine Abkürzung von bara, nur.

Ausspracheregeln

Auslautkonsonant

Bei vielen Wörtern entfallen in der gesprochenen Sprache der auslautende Konsonant.

Verb-Endungen

In gesprochenem Schwedisch entfallen auch die Endungen der Verbformen Präteritum und Supinum.

Jag jobbade hårt igår.
/ja jobba årt igår/
Ich arbeitete gestern hart.

Jag har jobbat hårt den här veckan.
/ja ha jobba årt den ä veckan./
Ich habe diese Woche hart gearbeitet.

Zusammenschmelzung

Wörter, die auf vor allem G oder D enden, verlieren diese, wenn das folgende Wort auf D ablautet. Dieses D wird dann in der gesprochenen Sprache zu R. Zu beachten ist, dass diese "Regel" nur für manche Wörter gilt. Vor allem Pronomen (du, dig, "dom", det) und då.

Dieses Phänomen taucht auch bei anderen Konsonanten auf und bei unbetonten Vokalen, vor allem, wenn diese in der gesprochenen Sprache normalerweise wegfallen.

Natürlich passiert diese Zusammenschmelzung vor allem dort, wo die Sprecher ihr R "rollen", da es vorne an den Zähnen kreiert wird ähnlich dem D.

Dom

Die Pronomen de und dem werden umgangsprachlich zu dom und laut unserer Ausspracheregeln sogar manchmal zu rom. Das irritiert sogar Muttersprachler bei der Rechtschreibung, da sie denken dem wäre die korrekte Schreibung auch für de.

Subjekt

De är här.
Sie sind hier.

Objekt

Jag ser dem.
Ich sehe sie.

Umgangssprache

Dom är här.
Sie sind hier.

Jag ser dom.
Ich sehe sie.

Joakim: Hej allihopa och välkomna till vår första lektion i den här kursen, eller kurs, det är mer en podcast, för er som redan kan rätt avancerad svenska. Med mig idag har jag min bror Ludvig.

Ludvig: Hej.

Joakim: Säg „hej“ till publiken.

Ludvig: Ludvig heter jag.

Joakim: Och idag tänkte vi prata om de nya sedlarna som kommer ut nästa vecka.

Ludvig: Japp.

Joakim: Det är så…

Ludvig: Kommer de ut redan nästa vecka?

Joakim: Japp.

Ludvig: Men gud.

Joakim: Den 1:a oktober ska vi få nya 20-lappar, 50-lappar, vi ska få en 200-lapp, det är nytt…

Ludvig: Just det.

Joakim: …och så ska vi få en ny 1000-lapp.

Ludvig: Vi får väl en ny 100-lapp också, eller?

Joakim: Ja, nästa år.

Ludvig: Ja, just det, den kommer inte än, nej.

Joakim: Precis.

Ludvig: Okej.

Joakim: De sedlarna som vi har nu, det är ju de som vi har växt upp med, ju.

Ludvig: Ja, de har ju förändrats, de har ju ändrat lite utseende.

Joakim: Ja, säkerhetsgrejerna, så att det ska bli svårare att förfalska, de grejerna har ju uppdaterats men själva motiven är ju desamma. Nu är det ju så att 20-lappen, det är en författare på, Selma Lagerlöf, och hon kommer bli utbytt mot Astrid Lindgren faktiskt och det tycker jag är bra. Astrid Lindgren är… Det är ju fler i utlandet som känner till Astrid Lindgren än som klänner till selma lagerlöf även om det är många som känner till Nils Holgersson som Selma Lagerlöf har skrivit.

Ludvig: Precis. Det är väl fler som känner till Astrid Lindgren i Sverige också skulle jag kunna tänka mig.

Joakim: Ja, så är det nog. Selma Lagerlöf börjar bli lite gammal. Så den nya 20-lappen, den kommer att ha Astrid Lindgren och Pippi Långstrump på sig
och det ska handla om Småland där ju Astrid Lindgren kommer ifrån och som till exempel Emil utspelar sig.

Ludvig: Och Astrid Lindgrens värld ligger där. Där har vi varit.

Joakim: Precis dit måste vi åka igen. Det var roligt .

Ludvig: Ja, det msåte vi.

Joakim: Ja, det var länge sedan nu.

Ludvig: Ja och min fästmö längtar efter att åka dit.

Joakim: Jag kommer ihåg när du… Vi var ju där och du köpte en Herr-Nilsson.

Ludvig: Ja

Joakim: Eller du fick en Herr-Nilsson som du tappade på campingen sedan, så vi fick köpa en ny.

Ludvig: Ja, jag cyklade runt med den och då var den borta sedan.

Joakim: Så 20-lappen som vi…

Ludvig: Och du hade en Lilla-Gubben.

Joakim: Just det, men den har jag kvar för jag tappade inte den.

Ludvig: Nej, men jag har ju också kvar min.

Joakim: Ja, men du tappa första.

Ludvig: Fast det är inte orginalet men den ser likadan ut.

Joakim: Ja, precis. 20-lappen som vi har nu, den är väl, vad är den, blå och grön, va? Den är lite blå och grön, så, och den som kommer nu med Astrid Lindgren kommer vara lila.

Ludvig: Blå-lila.

Joakim: Ja lila. Violett står det på Riksbankens hemsida.

Ludvig: Ja, ja.

Joakim: Om vi ska vara korrekta. Sedan får vi en 50-lapp. På den nuvarande 50-lappen har vi en sångerska, Jenny Lind, som… Hon är ju berömd men det är inte så många moderna människor som kanske känner till henne nu.

Ludvig: Nej, jag har ingen koll på…

Joakim: Nej och det är en gul 50-lapp och den kommer faktiskt fortfarande vara gul, eller gul-orange kommer den vara nu, med Evert Taube på.

Ludvig: Oj, Evert Taube känner man ju igen.

Joakim: Det är ju en svensk trubadur, en sjöman, som… Han var på sjön och skrev massa sånger som idag många kan.

Ludvig: Han höll till i Göteborg.

Joakim: Precis, han är ju ett viktigt kulturarv. Han har skrivit många visor, så det tycker jag är rätt att han får en, att han uppmärksammas på en sedel.

Ludvig: Ja, det tycker jag också

Joakim: Eftersom han höll till i Göteborg är det Bohuslän som kommer vara på baksidan.

Ludvig: Ja.

Joakim: Så det är det landskapens som uppmärksammas med. Det är en fyr där och det är hav och så.

Ludvig: Är det hällristningar?

Joakim: Ja, det är hällristning. Det är något som är väldigt specifikt för Sverige, de här hällristningarna, att man kan gå ut i naturen och plötsligt stöta på en sten när… med massa bilder på som folk ritade eller ristade in för så många år sedan. Jag vet inte, vad var det, var det på stenåldern, va?

Ludvig: Det var väl stenåldern, ja. Det var inte igår.

Joakim: Nej, det var inte igår. Någon som många utomlands känner till är Ingmar Bergman, vår ganska kända filmregissör.

Ludvig: Ja.

Joakim: Som tyvärr avled för några år sedan men han höll igång länge och har gjort många filmer som många filmälskare, alltså många klassiker som många cineaster gärna tittar på.

Ludvig: Exempel?

Joakim: Vi har ju Fanny & Alexander som visas till jul i TV jämt och vi har Sjunde Inseglet.

Ludvig: Den är väl mest känd.

Joakim: Det är någon som spelar schack med Döden. Det är väl den den scenen som många utomlands känner till, som många gjort parodi på och han ska få pryda den splitternya 2-kronorssedeln.

Ludvig: 200-kronorssedeln.

Joakim: Vad sa jag, då?

Ludvig: Du sa „2-kronorssedeln“.

Joakim: Och han ska få vara på den splitternya 200-kronorssedeln. En sedel som vi inte haft på länge i alla fall, jag vet inte, hade vi någon 200-kronorssedel förut.

Ludvig: Det har vi väl aldrig haft. Jag tror inte det.

Joakim: Det kommer resultera i färre sedlar i plånboken i alla fall, så den inte är lika tjock.

Ludvig: Är den tjock?

Joakim: Tanken bakom den här nya sedeln är väl att det ska vara lättare att hantera kontanter med tanke på att kontanthanteringen minskar i Sverige eftersom många betalar med kort.

Ludvig: Precis.

Joakim: Så det lilla som man har ska bli ännu mindre antagligen, lättare att hantera och räkna. Och på baksidan har vi GOtland med Raukarna.

Ludvig: Gotland, där han vistades och spelade in film.

Joakim: Precis. Han har ju eller hade en villa på Fårö där.

Ludvig: Jag var aldrig där. Jag har bott på Gotland men jag var aldrig på Fårö, tyvärr.

Joakim: Nej det… Fårö är populärt att åka på semester till. Alltså det är många som åker till Visby för att festa. Många stockholmare. Men det är många som åker på semester med familjen till Fårö…

Ludvig: Det har jag hört.

Joakim: …där de hyr hus.

Ludvig: Så finns det får där också.

Joakim: Och den sista selden, som ska komma nästa vecka… Vi ska ju få fler sedlar nästa år och även mynt men den sedeln som kommer nästa vecka är 1000-kronorssedeln. Den ser man inte så ofta, eller hur?

Ludvig: Nej, det gör man inte. Det är väl en kung nu?

Joakim: Nu är det Gustav Vasa faktiskt.

Ludvig: Gustav Vasa. Just det.

Joakim: Det är en svart eller grå, grå-vit, sedel med Gustav Vasa på som jag tror jag bara sett den en gång i mitt liv. Man brukar ju alltid betala med två 500-lappar om man ska betala 1000 spänn.

Ludvig: Ja, 500-lapp är vanligare.

Joakim: Men, i alla fall, så finns det… så finns det väl ett behov av den här 1000-kronorssedeln eftersom de kommer uppdatera den. Och på den nya 1000-kronorssedeln kommer vi ha Dag Hammarskjöld som var en svensk diploimat som, vad var det, han störtade, va?

Ludvig: Han störtade under Kongokrisen.

Joakim: I alla fall var han FN:s generalsekreterare vid en tid och efter sin död fick han Nobels fredspris, så att utomlands är han också rätt känd med tanke på vad han gjorde för fredsarbete och jag vet att han har många gator uppkallade efter sig och sådana saker. På baksidan av den här sedeln kommer vi ha Lappland.

Ludvig: Sveriges största landskap.

Joakim: Det är det med… Jag antar att det är med färst invånare. Bor det någon där? Det är liksom…

Ludvig: Kanske… jo, men Kiruna ligger ju där och det är inte en så stor stad.

Joakim: Förutom Kiruna är det Sveriges sibirien, typ.

Ludvig: Ja.

Joakim: Det är kallt och ingen bor där, men visst.

Ludvig: Precis, det är väl färre… mer renar än människor.

Joakim: Ja. Och den här sedeln, från att ha varit grå-svart, kommer den bli, ja, vad är det, hudfärgad, orange-brun, liksom.

Ludvig: Rostfärgad, typ.

Joakim: Precis.

Ludvig: Ja.

Joakim: Så det är de här sedlarna vi kommer få nästa vecka då. Från den 1:a oktober är de här giltiga och, jag vet inte, de gamla sedlarna, de kommer väl antagligen vara giltiga en tid till?

Ludvig: ja, de är… de här första försvinner, jag tror att det är i sommar nästa år…

Joakim: Så pass!

Ludvig: …har jag för mi.g

Joakim: Så om det är så att ni åker till Sverige på semester nu i vinter, ni kanske vill åka skidor i Sverige eller till nästa sommar då att ni behöver inte bli förvirrade när ni har två olika sedlar med samma valör, alltså om ni får två 20-lappar och ena är en helt annorlunda lapp så ska ni inte bli förvirrade.

Ludvig: Precis.

Joakim: Det handlar alltså om en ny sedel och en gammal sedel och inte om monopolpengar. De svenska monopolpengarna är mycket, mycket mindre.

Ludvig: Är de?

Joakim: Ja, de är ju jättesmå. Så det var allt vi hade att prata om idag. De ny sedalarna kommer alltså ut den 1:a oktober 2015, alltså nästa vecka, och jag hoppas ni gillade det här formatet på lektion.

Ludvig: Ja, det är lite annorlunda.

Joakim: Ja, precis, så ni får gärna kommentera och säga vad ni gillade och vad ni gärna skulle vilja att vi pratar om nästa gång.

Ludvig: Två tomater gick över en väg och blev påkörda…

Joakim:…och då sa den ena: „kom nu ketchup så går vi…“

Ludvig: „…och äter hamburgare.“

Joakim: Då så, tack för att ni lyssnade och vi ses i nästa lektioenn, podcast, program, vi hörs, hörrni!

Ludvig: Ha det gott!

Joakim: Hej då!

Ludvig: Hej då!

Vokale In der schwedischen Sprache unterscheidet man zwischen harten und weichen Vokalen. Zu den harten Vokalen zählen A, U, O und Å und zu den weichen E, I, Y, Ö und Ä. Diese Differenzierung ist für die Aussprache bestimmter Konsonanten und Konsonantenverbindungen wichtig. Weiche Vokale verändern ihre Aussprache. Außerdem gibt es die Einteilung in lange und kurze Vokale. Lang ist ein Vokal ist immer dann:

• wenn er betont ist und ihm kein Konsonant folgt (bi [biː] Biene)
• wenn er betont ist und ihm nur ein Konsonant folgt (bil [biːl] Auto)

• wenn auf ihn ein Doppelkonsonant folgt (puss [pɵs] Kuss)
• wenn zwei oder mehrere andere Konsonanten folgen (häst [hɛst] Pferd)
• wenn er nicht oder nur schwach betont ist (fågel ['foːgəl] Vogel, tomte [''tomtə] Wichtel)

Hej allihopa och välkomna till en ny serie på långsam svenska.

I den här serien kommer jag tala om olika ämnen men på ett så naturligt sätt som möjligt. Det betyder att jag kommer att tala långsamt men vissa ord uttalas inte som de skrivs. Det kan vara ord som „det“ som ofta uttalas „de“, „är“ som ofta uttalas „e“, „att“ och „och“ som ofta uttalas „å“ och „de“ som ofta uttalas „dom“. Det här är dock inte så konsekvent, så uttalet varierar.

I det här avsnittet kommer jag att tala om mitt hemland Sverige. Sverige är ett nordiskt land som är en del av den skandinaviska halvön och ligger mitt emellan Norge och Finland. Sverige har även en broförbindelse till Danmark. Sverige är en monarki, vilket betyder att Sveriges statschef är en monark. För tillfället är detta en kung. Men kungen har ingen verklig makt idag utan Sverige styrs idag av ett parlament som kallas för „riksdan“ eller riksdagen och en regering som leds av en statsminister. Sverige är alltså en monarki men på samma gång en demokrati och styrs för tillfället av partierna Socialdemokraterna och miljöpartiet.

I Sverige talar man svenska men det finns även fem officiella minoritetsspråk. Språk som har en särskild status. Det är finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani. Sverige ligger även väldigt norrut och många tror att Sverige är mycket kallt men tack vare Golfströmmen som går precis utanför Norge är Skandinavien inte så kallt som andra länder på de här breddgraderna. Sverige, i alla fall södra Sverige, har i princip samma klimat som centraleuropa. Det kanske är lite kallare men ändå inte så kallt. Annars så ser Sverige ut på olika sätt eftersom Sverige är ett långt land. Man brukar kalla Sverige för „vårt avlånga land“. I Norrland har vi till exempel berg. Gränsen till Norge utgörs av en bergskedja som kallas för Skanderna. Och i södra Sverige, i Skåne, påminner naturen om Danmark eller Nordtyskland.

Okej! Vi hörs i nästa avsnitt. Ha det bra så länge. Hej då!